Historia & Arkeologi

<p>Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord? </p><p>Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt? </p><p>Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur? </p><p>Detta är frågor som <i>Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen</i> djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, <i>Inte som lamm till slakt</i>, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023. </p><p>Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna? </p><p>De moraliska frågorna i <i>Den vilda rättvisan</i> är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.</p><p><i>"Det är en oerhört välskriven bok, där styrkan i framställningen ligger i sättet att berätta, i rikedomen i materialet som sådant och i hur Hermele förhåller sig till det och resonerar kring det. Det är alltid prövande och alla typer av förenklingar undviks. Det gör att boken är oerhört läsvärd och viktig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson</p>

Alla svenskar har en relation till dansbandsmusiken. Men bakom de välkända sångerna och omskrivna artisterna finns en sällan berättad historia om det moderna Sveriges framväxt: om rekordårens alltmer välmående och nöjeslystna medelklass som ville fortsätta att roa sig även i vuxen ålder, om kassettband som såldes i jätteupplagor på bensinmackar och om en folklig och kommersiell kultur som aldrig erkänts av kultureliten. Vill man förstå Sverige måste man helt enkelt förstå dansbanden.

Året är 1975. Den 24 april klockan 23:46 exploderar tredje våningen på Västtysklands ambassad i Stockholm. Det blir slutet på ett tolv timmar långt drama som dittills skördat tre dödsoffer. Sex unga västtyskar från gruppen Kommando Holger Meins hade fram till dess hållit 13 ambassadanställda som gisslan. Deras krav: 26 fångar från terrorgruppen Röda Arméfraktionen, (den s.k. Baader-Meinhofligan) skulle friges ur västtyska fängelser. <br/><br/>Nu ges <i>Ambassaddramat</i> ut i en uppdaterad och utökad utgåva. Dan Hansén och Jens Nordqvist, båda med lång erfarenhet av ämnet terrorism, berättar den dramatiska historien om ambassadockupationen för exakt 50 år sedan. <br/><br/>I ett nyskrivet avsnitt skildrar författarna dessutom terrorismens nutida historia och jämför gårdagens militanta vänsterrörelser med dagens islamistiska terrorgrupper.<br/><br/><br/><br/><i>"Dramat beskrivs utförligt och de autentiska skildringarna har likheter med en gripande spänningsroman. Vad hände egentligen? (...) Det nyskrivna kapitlet om terrorismens utveckling sedan 11 september 2001 är förträffligt."</i> BTJ, Ines Lohr

År 1990 försvann ett land. Under de föregående 41 åren hade det existerat i västerlänningars sinnen som metafor snarare än som plats - mer som en grå kommunistisk massa än som ett land med verkliga människor med familjer, arbetsplatser och bostäder. När Tyskland återförenades blev historien om DDR förenklad och politiserad. Den reducerades till Stasiagenter, centralstyre och Berlinmuren. Den prisbelönta historikern Katja Hoyer ser bortom dessa föråldrade föreställningar och ger en mer heltäckande bild, som både ser till gränsvakter, hemlig polis och brutal repression, så väl som en omfattande välfärd och oöverträffad jämlikhet mellan könen. Det fanns de som blev tystade, men också sådana som kände att de för första gången hade fått en röst. Båda sidor förtjänar att bli hörda idag. Boken bygger på omfattande ny forskning, och Hoyer presenterar DDR:s historia på ett nytt sätt som ett kalejdoskop av perspektiv, erfarenheter och berättelser. Detta är den definitiva historiken över det andra Tyskland, det bortom muren.<br/><br/>KATJA HOYER är tysk-brittisk historiker och journalist. Hon verkar vid King s College London och är styrelseledamot i Royal Historical Society. Hon föddes i Östtyskland och bor nu i Storbritannien.<br/><br/>"Katja Hoyers bok är lärd, relevant och ifrågasättande på samma gång." <br/>Barometern<br/><br/>"[...] [N]]ödvändig läsning för att förstå inte bara liv och död i DDR utan också den del som lever vidare i de tidigare medborgarnas sinnen."<br/>Lea Ypi författare av <i>Fri en uppväxt vid historiens slut</i> (2022)<br/><br/>"En fantastisk, gnistrande bok, fylld med insikter."<br/>Peter Frankopan, författare av <i>Sidenvägarna en ny världshistoria</i> (2017)

För många av oss är forntiden ett dunkelt begrepp som man minns från sin skolundervisning. Tiden har framstått som svårfångad med många gåtfulla fynd och åtskilliga årtusenden att gå vilse i. Men genom de senaste decenniernas stora arkeologiska undersökningar, moderna analysmetoder och tvärvetenskapliga forskning börjar bilden av människans tidiga historia att klarna och bli mer tillgänglig för gemene man. Nya fynd och kunskaper tillkommer också hela tiden som gör arkeologi till ett spännande och levande ämne.<br/><br/> Peter Bratts "Bland megalitgravar och romerskt guld" tar läsaren med på en hisnande resa från de tidiga säljägarnas lägerplatser för tolv tusen år sedan till järnålderns storgårdar, krigiska härskare och Sveriges första vikingatida kungar. Med stöd av de senaste decenniernas arkeologiska forskning visar han hur lokala förutsättningar och kontakter med omvärlden samspelat för att forma människors liv i stort som smått genom århundraden och årtusenden. Han belyser också den betydelse naturkrafter av olika slag - istiden, klimatförändringar, vulkanutbrott - har haft. Och även om det väldiga romerska riket aldrig nådde så långt norrut som till Skandinavien, så har det indirekt utövat ett stort inflytande häruppe i norr ändå. Fynd av romerskt guld skvallrar om detta.<br/><br/> Bokens fokus är regionalt, västsvenskt, vilket är en poäng i sammanhanget. Det västsvenska området och angränsande delar av Norge, Sydsverige och Danmark har haft ett rikt ekonomiskt och kulturellt utbyte under forntiden. Vattendrag och hav band människor samman medan djupa skogar var barriärer som skilde dem åt. Tillvaron var inte nödvändigtvis mindre komplex då än den är nu, men den var annorlunda.<br/><br/> Bland megalitgravar och romerskt guld innehåller dessutom en avslutande del om fyndplatser och museer som är värda ett besök. Boken går med andra ord utmärkt att använda också som guidebok för den som gillar arkeologiska utflykter.<br/><br/> Peter Bratt är filosofie doktor i arkeologi och var under åren 2001 till 2014 chef för Stockholms länsmuseum. Numera är han verksam som populärvetenskaplig författare och skribent för tidskriften "Populär arkeologi".

Sommaren 1941 utsattes polska judar for hemska övergrepp i sina hembyar över hela Polen. Allra vaärst drabbades den judiska befolkningen i Jedwabne där minst 340 judar en fjärdedel av byns invånare antingen slogs ihjäl eller brändes inne av sina grannar. I flera decennier sade man att det var den tyska ockupationsmakten som dödat judarna, tills sanningen uppdagades runt millennieskiftet. Anna Bikont har skrivit en djupt personlig reportagebok om massakern på Jedwabnes judar. I boken, som delvis är skriven i dagboksform, söker hon efter sanningen om vad som hände och vad det haft för konsekvenser för de kvarlevande. Hon har talat med judar som överlevde, dömda mördare som ännu förnekar sin inblandning, och med vittnen. Men hon har också pratat med nästa generation, de som fått leva med brottet: barnen till offren och barnen till mördarna. De som alltid vetat vad som hänt och de som i vuxen ålder tvingats förstå att deras fäder är mördare. Vi fran Jedwabne är ett journalistiskt storverk som hyllats av bland andra Ryszard Kapuscinski, det polska reportagets store mästare. Boken är en berättelse om ett fruktansvärt brott, men också om vad som händer i ett samhälle som konfronteras med ett mörkt förflutet. "En av de mest rysliga böcker jag någonsin har läst." Julian Barnes

Nissan - 20 mil lång - rinner från ett område söder om Jönköping ner till Halmstad och ut i Kattegatt. Vattenkraften i Nissans olika forsar drog till sig företagsamma personer som tog initiativ till att anlägga verksamheter baserade på kraft via vattenhjul. Till en början kvarnar/sågverk, mindre järnbruk, senare massa och pappersbruk och därefter industrier i allehanda branscher. Boken skildrar den här utvecklingen i ett fågelperspektiv från 16 - 1700-talen fram tills nu.